Nä men vad svårt. Alltså ärligt talat så har jag inget riktigt favoritminne från några av dem. Jag fick faktiskt aldrig vad jag önskade mig som barn, utan det var kläder och annat viktigt som fick gå före. Jag har ofta fått stått över presenter eller fått symboliskt då det inte funnits pengar. Det var inte skitkul att fylla 18 och få en klocka från en bokklubb eller fylla 20 och få en kokbok. Det har varit lite surt det här med födelsedagar då jag vet att det jag önskar mig ändå aldrig slår in. Därför är jag väl en sån som anser att köp inget inget till mig om ni ändå inte tänker ge mig det jag önskar mig. Låter kanske lite oförskämt när det är tanken som räknas, som det så fint heter. Men jag vill inte ha symboliska saker som snapsglas eller en bok om något jag inte ens vill läsa om.
Nu kan jag ju säga att jag har haft tur med maken och hans föräldrar för de lyssnar på vad jag vill ha och inte vill ha. Och nej det är inte sakerna som gör det men jag har haft allt för många klumpar i magen vid varje födelsedag för att tycka att det är roligt. Jag vill bara att dagen ska försvinna, för det blir alltid samma sak, jag vaknar glad och lägger mig och känner mig tom liksom. När jag menar presenter så är det inte vad mina vänner ger och inte ger, för er räknar inte med att få av. Utan av mina närmsta familjemedlemmar. Nä både julen och födelsedagar har blivit lite av ledsamma och inte riktigt så rolig som jag önskat. Kanske att det ligger kvar sen jag var barn tror jag. Nu är det så att jag vill sällan ha saker numera men jag vill inte heller få saker jag inte vill ha bara för att, det får mig att bli lika besviken eller arg som när jag inte fick det jag ville ha som barn.
Ja, så skoj var det med det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar