Oj, när jag var så där 10 år var jag superkär i hemlighet i en kille som heter Linus. Första gången jag såg honom blev jag så där wow honom vill jag ha. Dock fick jag aldrig denna kille som jag var kär i två år. Sen var det Christian, det var under högstadiet, honom fick jag men bara under en kort period.
Efter det tror jag nog att den första stora kärleken ändå var då jag flyttade till Uppsala och träffade Daniel, han tog det många år att glömma efter det tog slut. Även om det var en kort period vi höll ihop så hade vi en tendens att träffas lite då och då efter det. Han var väl inte särskilt speciell mer än att jag inte kunde släppa honom i tankarna.Jag var nog dessutom mer kär i honom än han i mig tror jag. Hur som så har han har en speciell plats i mitt hjärta.
Numera är min stora kärlek min make och min son, utan dem skulle jag vara mer än halv. De har såklart den absolut viktigaste platsen i mitt hjärta.
Jag vill oxå ha en sån kärlek......men det är tur att jag har mina djur
SvaraRaderaJa nu vet jag ju inte vem du är men kärlek behöver inte alltid vara en människa. Djur ger ibland så mycket mera. Men du ska inte ge upp den stora kärleken kan finnas bakom nästa gatuhörn nästa gång du kanske reser till en ny stad =)
SvaraRadera